Nyhetsarkiv

Nybörjarrecept Äppelmos

Du behöver: 2 kg äpplen 1/2 -1 dl strösocker Gör så här

1. Sätt ugnen på 200 grader över och undervärme.
2. Skölj äpplena i vatten.
3. Klyfta varje äpple i 4 klyftor, ta bort kärnorna och skadade delar på äpplena.
4. Klä en plåt med bakplåtspapper och lägg på äppelbitarna.
5. Strö över socker på äppelbitarna, önskas osockrat äppelmos så uteslut sockret.
6. Sätt in plåten i ugnen ca 15-20 minuter tills äppelbitarna mjuknat, tiden beror på storleken på äppelbitarna.
7. Montera assistenten med passertillsatsen.
8. Ställ en skål till äppelmoset och en till avfallet under assistenten.
9. Kör de mjuka äppelbitarna genom passertillsatsen på medelhög hastighet. Hjälp till att trycka ner äppelbitarna lätt.
10. Passera avfallet från äpplena ytterligare en gång.
11. Lägg upp äppelmoset i väl rengjorda burkar, förvaras i kylen. Frys in i påsar om äppelmoset inte ska ätas närmsta veckan.

Du behöver: 2 kg äpplen 1/2 -1 dl strösocker Gör så här

1. Sätt ugnen på 200 grader över och undervärme.
2. Skölj äpplena i vatten.
3. Klyfta varje äpple i 4 klyftor, ta bort kärnorna och skadade delar på äpplena.
4. Klä en plåt med bakplåtspapper och lägg på äppelbitarna.
5. Strö över socker på äppelbitarna, önskas osockrat äppelmos så uteslut sockret.
6. Sätt in plåten i ugnen ca 15-20 minuter tills äppelbitarna mjuknat, tiden beror på storleken på äppelbitarna.
7. Montera assistenten med passertillsatsen.
8. Ställ en skål till äppelmoset och en till avfallet under assistenten.
9. Kör de mjuka äppelbitarna genom passertillsatsen på medelhög hastighet. Hjälp till att trycka ner äppelbitarna lätt.
10. Passera avfallet från äpplena ytterligare en gång.
11. Lägg upp äppelmoset i väl rengjorda burkar, förvaras i kylen. Frys in i påsar om äppelmoset inte ska ätas närmsta veckan.

Sockerfri bakning

Att baka utan socker är inga konstigheter, i praktiken handlar det bara om att byta ut sockret mot något annat. I många fall är det inte sockret i sig som behöver ersättas utan en smaksättning eller liknande. Beroende på anledningen till att du vill utesluta socker så finns olika lösningar. Det kan handla om att behöva kontrollera nivån på blodsocker och insulin eller en önskan om att undvika socker av andra skäl. Vad är socker? Socker är samlingsnamnet för en mängd olika sockerarter. Det vanligast förekommande vita sockret produceras av sockerrör eller sockerbetor. Utöver vanligt strösocker framställs även andra varianter ur samma växter, exempelvis Muscovado-, rör-, farin-, flor- och pärlsocker. Även sirap framställs ur sockerbeta och sockerrör. Sackaros, som i vardagstal kallas just socker, består av fruktos och glukos, där glukos är en livsviktig energikälla. Glukos förkommer naturligt i frukt, bär och grönsaker men även kolhydrater bryts ner till glukos i kroppen och används som energi till cellerna. Kolhydrater finns bland annat i stärkelserika livsmedel som potatis, bröd och ris så vid en normal kosthållning finns det inget näringsmässigt behov att tillsätta socker. Socker är inte enbart en tillsats utan finns naturligt i många livsmedel så läs innehållsförteckningen för att försäkra dig om respektive produkts sockerhalt. Naturliga sötningsmedel Naturliga sötningsmedel avser de sockersorter och sockeralkoholer som utvinns ur sackaros, fruktos, laktos och steviaglykosider. Honung, agavesirap, kokosocker, dadelsirap, torkad frukt och lönnsirap är exempel på andra naturliga sötningsmedel. Sockeralkoholer Sockeralkoholer påminner om sockerarter. De flesta finns naturligt i livsmedel men i så pass liten mängd att de istället framställs syntetiskt av andra sockerarter. Sockeralkoholer är livsmedelstillsatser som är lika eller mindre söta än socker och ger energi, om än i mindre skala. De vanligast förkommande sockeralkoholerna är xylitol (björksocker), sorbitol, erytritol, maltitol, mannitol, laktitol och isomalt. Artificiella sötningsmedel Artificiella, även kallat kemiska eller syntetiska, sötningsmedel används främst för att söta utan att påverka blodsockret och tillföra energi. De vanligast förekommande kemiska sötningsmedlen är cyklamat, sackarin, sukralos och aspartam. De flesta har en mycket högre sötningseffekt än socker och saluförs i flera olika former, exempelvis strö, tablett och flytande form. Sockerersättning i bakning Idag finns flera olika produkter som motsvarar vanligt strösocker i sammansättningen både när det gäller sötma, konsistens och hur det beter sig i bakningen. De har olika namn beroende på producent och finns bland butikernas sockerfria sortiment. Läs innehållsförteckningen för att se vilka sötningsmedel som använts i respektive produkt. Färska och torkade dadlar, plommon, aprikoser och russin är naturligt söta frukter som fungerar bra som sötning i bakverk. Banan, sötpotatis, äpple, päron och andra fruktosrika råvaror fungerar också som sötning. Mixa, hacka eller mosa beroende på vad du ska baka. Det finns många sockerfria recept att utgå från och anpassa efter din smak. Om du vill undvika raffinerat vitt socker kan du välja exempelvis kokossocker, dadelsirap, torkad frukt eller honung istället. Observera att sötman i sötningsmedlet Aspartam försvinner vid upphettning och lämpar sig därför inte till bakning.

Att baka utan socker är inga konstigheter, i praktiken handlar det bara om att byta ut sockret mot något annat. I många fall är det inte sockret i sig som behöver ersättas utan en smaksättning eller liknande. Beroende på anledningen till att du vill utesluta socker så finns olika lösningar. Det kan handla om att behöva kontrollera nivån på blodsocker och insulin eller en önskan om att undvika socker av andra skäl. Vad är socker? Socker är samlingsnamnet för en mängd olika sockerarter. Det vanligast förekommande vita sockret produceras av sockerrör eller sockerbetor. Utöver vanligt strösocker framställs även andra varianter ur samma växter, exempelvis Muscovado-, rör-, farin-, flor- och pärlsocker. Även sirap framställs ur sockerbeta och sockerrör. Sackaros, som i vardagstal kallas just socker, består av fruktos och glukos, där glukos är en livsviktig energikälla. Glukos förkommer naturligt i frukt, bär och grönsaker men även kolhydrater bryts ner till glukos i kroppen och används som energi till cellerna. Kolhydrater finns bland annat i stärkelserika livsmedel som potatis, bröd och ris så vid en normal kosthållning finns det inget näringsmässigt behov att tillsätta socker. Socker är inte enbart en tillsats utan finns naturligt i många livsmedel så läs innehållsförteckningen för att försäkra dig om respektive produkts sockerhalt. Naturliga sötningsmedel Naturliga sötningsmedel avser de sockersorter och sockeralkoholer som utvinns ur sackaros, fruktos, laktos och steviaglykosider. Honung, agavesirap, kokosocker, dadelsirap, torkad frukt och lönnsirap är exempel på andra naturliga sötningsmedel. Sockeralkoholer Sockeralkoholer påminner om sockerarter. De flesta finns naturligt i livsmedel men i så pass liten mängd att de istället framställs syntetiskt av andra sockerarter. Sockeralkoholer är livsmedelstillsatser som är lika eller mindre söta än socker och ger energi, om än i mindre skala. De vanligast förkommande sockeralkoholerna är xylitol (björksocker), sorbitol, erytritol, maltitol, mannitol, laktitol och isomalt. Artificiella sötningsmedel Artificiella, även kallat kemiska eller syntetiska, sötningsmedel används främst för att söta utan att påverka blodsockret och tillföra energi. De vanligast förekommande kemiska sötningsmedlen är cyklamat, sackarin, sukralos och aspartam. De flesta har en mycket högre sötningseffekt än socker och saluförs i flera olika former, exempelvis strö, tablett och flytande form. Sockerersättning i bakning Idag finns flera olika produkter som motsvarar vanligt strösocker i sammansättningen både när det gäller sötma, konsistens och hur det beter sig i bakningen. De har olika namn beroende på producent och finns bland butikernas sockerfria sortiment. Läs innehållsförteckningen för att se vilka sötningsmedel som använts i respektive produkt. Färska och torkade dadlar, plommon, aprikoser och russin är naturligt söta frukter som fungerar bra som sötning i bakverk. Banan, sötpotatis, äpple, päron och andra fruktosrika råvaror fungerar också som sötning. Mixa, hacka eller mosa beroende på vad du ska baka. Det finns många sockerfria recept att utgå från och anpassa efter din smak. Om du vill undvika raffinerat vitt socker kan du välja exempelvis kokossocker, dadelsirap, torkad frukt eller honung istället. Observera att sötman i sötningsmedlet Aspartam försvinner vid upphettning och lämpar sig därför inte till bakning.

Baka bröd nybörjare

Baka utan jäst

Naturliga jäsmedel som jäst och surdeg används främst vid bakning av bröd och bullar. För bakverk som mjuka kakor, muffins och småkakor används oftast kemiska jäsmedel. Det finns dock en del brödsorter, såsom filmjölkslimpa, scones och bananbröd, som bakas med kemiska jäsmedel. Dessa bakverk behöver inte jäsas och går därför mycket snabbare att baka. Andra skillnader är att resultatet blir mer kompakt och smeten eller degen inte bör bearbetas i onödan då det kan försämra effekten av jäsmedlet. Tillsätt därför bakpulvret i slutet av blandningen och sätt in bakverket i ugnen direkt. En del tillsätter en liten mängd bakpulver i deg med jäst för att ge bakverket en extra skjuts. Kemiska jäsmedel Det vanligaste kemiska jäsmedlet är bakpulver och därefter kommer ren bikarbonat. Bakpulver består av en kombination av bikarbonat och syra och kan användas tillsammans med de flesta ingredienser. Vid användning av enbart bikarbonat bör en syrlig ingrediens tillsättas för att få god jäseffekt. Bakpulver är alltså en färdig blandning av bikarbonat och syra vilket ger ett bredare användningsområde. Bakpulver Bakpulver består av bikarbonat, syra och stärkelse. Vid kontakt med vätska reagerar bikarbonat tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Stärkelsen i bakpulver finns där för att fånga upp eventuell fukt så att effekten kvarstår, bakpulver ska förvaras lufttätt. Bakpulver används oftast till mjuka kakor, muffins och brödsorter som scones och filmjölksbröd. Bikarbonat Bikarbonat består av natriumbikarbonat som vid kontakt med vätska reagerar tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Bikarbonat fungerar därför bäst tillsammans med en sur ingrediens för att fungera på samma sätt som bakpulver. Den syrliga ingrediensen kan vara exempelvis yoghurt, vinäger eller citronsaft. Bikarbonat bildar en liten mängd koldioxid även utan tillsatt syra men med mindre effekt. Hjorthornssalt Hjorthornssalt består av ammoniumkarbonater som vid kontakt med vätska reagerar tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Vid upphettning avger hjorthornssalt även ammoniak som har en kraftig doft. Doften försvinner när bakverket gräddats ordentligt så det passar bäst till platta och torra bakverk så att ammoniaken hinner försvinna. Hjorthornssalt ger småkakor en unik sprödhet som märks hos bland annat Drömmar. Idag framställs hjorthornssalt enbart kemiskt men ursprungligen upphettades och maldes riktiga hjorthorn vilket förklarar namnet. Vinsten Vinsten bildas ur vinsyra och är en restprodukt från vinframställning. Vinsten används sällan numer men finns ibland i gamla eller utländska recept och då som den syrliga ingrediens som aktiverar bikarbonatet. Vinsten kan ersättas med en syrlig ingrediens såsom vinäger eller citronsaft. Ersättning Det går att ersätta kemiska jäsmedel med varandra men, exempelvis ett utbyte av hjorthornssalt, ger inte exakt samma resultat. ½ tsk bikarbonat kan ersättas med 1 tsk bakpulver. ½ tsk hjorthornssalt kan ersättas med 1 tsk bakpulver. 2 tsk bakpulver kan ersättas med 1 tsk bikarbonat och en syrlig ingrediens. Baka utan jäsmedel Det finns en del bröd som bakas helt utan jäsmedel, varken naturligt eller kemiskt. Knäckebröd, fröknäcke och stekpannebröd är några exempel.

Naturliga jäsmedel som jäst och surdeg används främst vid bakning av bröd och bullar. För bakverk som mjuka kakor, muffins och småkakor används oftast kemiska jäsmedel. Det finns dock en del brödsorter, såsom filmjölkslimpa, scones och bananbröd, som bakas med kemiska jäsmedel. Dessa bakverk behöver inte jäsas och går därför mycket snabbare att baka. Andra skillnader är att resultatet blir mer kompakt och smeten eller degen inte bör bearbetas i onödan då det kan försämra effekten av jäsmedlet. Tillsätt därför bakpulvret i slutet av blandningen och sätt in bakverket i ugnen direkt. En del tillsätter en liten mängd bakpulver i deg med jäst för att ge bakverket en extra skjuts. Kemiska jäsmedel Det vanligaste kemiska jäsmedlet är bakpulver och därefter kommer ren bikarbonat. Bakpulver består av en kombination av bikarbonat och syra och kan användas tillsammans med de flesta ingredienser. Vid användning av enbart bikarbonat bör en syrlig ingrediens tillsättas för att få god jäseffekt. Bakpulver är alltså en färdig blandning av bikarbonat och syra vilket ger ett bredare användningsområde. Bakpulver Bakpulver består av bikarbonat, syra och stärkelse. Vid kontakt med vätska reagerar bikarbonat tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Stärkelsen i bakpulver finns där för att fånga upp eventuell fukt så att effekten kvarstår, bakpulver ska förvaras lufttätt. Bakpulver används oftast till mjuka kakor, muffins och brödsorter som scones och filmjölksbröd. Bikarbonat Bikarbonat består av natriumbikarbonat som vid kontakt med vätska reagerar tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Bikarbonat fungerar därför bäst tillsammans med en sur ingrediens för att fungera på samma sätt som bakpulver. Den syrliga ingrediensen kan vara exempelvis yoghurt, vinäger eller citronsaft. Bikarbonat bildar en liten mängd koldioxid även utan tillsatt syra men med mindre effekt. Hjorthornssalt Hjorthornssalt består av ammoniumkarbonater som vid kontakt med vätska reagerar tillsammans med syra och bildar koldioxid som gör att det börjar jäsa. Vid upphettning avger hjorthornssalt även ammoniak som har en kraftig doft. Doften försvinner när bakverket gräddats ordentligt så det passar bäst till platta och torra bakverk så att ammoniaken hinner försvinna. Hjorthornssalt ger småkakor en unik sprödhet som märks hos bland annat Drömmar. Idag framställs hjorthornssalt enbart kemiskt men ursprungligen upphettades och maldes riktiga hjorthorn vilket förklarar namnet. Vinsten Vinsten bildas ur vinsyra och är en restprodukt från vinframställning. Vinsten används sällan numer men finns ibland i gamla eller utländska recept och då som den syrliga ingrediens som aktiverar bikarbonatet. Vinsten kan ersättas med en syrlig ingrediens såsom vinäger eller citronsaft. Ersättning Det går att ersätta kemiska jäsmedel med varandra men, exempelvis ett utbyte av hjorthornssalt, ger inte exakt samma resultat. ½ tsk bikarbonat kan ersättas med 1 tsk bakpulver. ½ tsk hjorthornssalt kan ersättas med 1 tsk bakpulver. 2 tsk bakpulver kan ersättas med 1 tsk bikarbonat och en syrlig ingrediens. Baka utan jäsmedel Det finns en del bröd som bakas helt utan jäsmedel, varken naturligt eller kemiskt. Knäckebröd, fröknäcke och stekpannebröd är några exempel.

Baktips bröd

Att baka bröd är roligt, givande och för det mesta enkelt. Här följer några tips som kan underlätta brödbaket. Recept Läs igenom hela receptet innan du påbörjar bakningen. Om du är nybörjare är det bra att följa receptet utan att göra egna ändringar. Är du däremot en mer van brödbagare kan du använda din erfarenhet av hur exempelvis olika mjölsorter och kombinationer fungerar och experimentera dig fram till nya recept. Temperatur Alla ingredienser, från degvätska till mjöl, bör vara rumstempererade, om inte ditt recept anger något annat. Använd hellre för kall degvätska än för varm. Om den är kall dröjer det längre tid innan degen börjar jäsa men om vätskan är för varm (från 45 grader) kan den istället döda jästen. Mjöl Var noga med att antingen väga mjölet eller se till att det är luftigt när du mäter upp det. För mycket mjöl ger ett torrt och trist bröd. För att få mjölet luftigt kan du antingen hälla upp det i en bunke eller sikta det genom en sil innan du mäter upp. Salt Bröd utan salt smakar inte så mycket så kom ihåg att tillsätta saltet. Se dock till att göra det i slutet av knådningen. Om saltet kommer i direktkontakt med jästen hämmas jäsningen såväl som bildandet av glutentrådar. Knådning Låt din Ankarsrum göra grovjobbet. För att få en lättarbetad och elastisk deg som jäser måste den bearbetas genom knådning. När degen knådas tänjs glutentrådarna ut och bildar ett starkt nätverk som tål att du drar ut och stretchar degen utan att den spricker. Gör gärna glutentestet för att försäkra dig om att degen är redo att bakas ut. Jäsning Se till att låta degen jäsa tillräckligt länge men inte för länge så att det blir överjäst. För att kontrollera att degen är färdigjäst kan du trycka lätt på den, om fördjupningen går snabbt tillbaka så är degen redo att bakas ut. Brödform Om du bakar bröd i form kan du täcka den med ett bakplåtspapper så slipper du riskera att brödet fastnar i formen. För att få pappret att passa bättre i formen kan du fukta det, krama ur vattnet och anpassa efter formen. Snitta Om du vill ha kontroll på hur och var brödet ska spricka undergräddning kan du snitta det med en vass kniv. Ett osnittat bröd riskerar att spricka och välla ut på ”fel” ställe. Gräddning Sätt på ugnen på hög temperatur i god tid innan det är dags att grädda brödet. Sänk värmen till den temperatur receptet anger när du sätter in brödet. Undvik att öppna ugnen under gräddningen Som nybörjare är det är enklare att fullända gräddningen av småbröd snarare än hela limpor. Mindre bröd kräver kortare gräddningstid och det är lätt att utgå från färgen för att se när de är färdiggräddade. När är brödet klart? Om du lyfter på brödet och knackar på undersidan ska det låta ihåligt när det är färdiggräddat. Du kan även använda en stektermometer för att mäta brödets innertemperatur. Ett färdiggräddat bröd mäter ca 96-98°C. Vila Låt brödet vila när du tagit ut det ur ugnen, det fortsätter att bakas ända tills det svalnat. Avvakta därför med att skära upp brödet tills det svalnat. Ett grövre bröd blir bäst av att få vila till dagen efter innan det skärs upp.

Att baka bröd är roligt, givande och för det mesta enkelt. Här följer några tips som kan underlätta brödbaket. Recept Läs igenom hela receptet innan du påbörjar bakningen. Om du är nybörjare är det bra att följa receptet utan att göra egna ändringar. Är du däremot en mer van brödbagare kan du använda din erfarenhet av hur exempelvis olika mjölsorter och kombinationer fungerar och experimentera dig fram till nya recept. Temperatur Alla ingredienser, från degvätska till mjöl, bör vara rumstempererade, om inte ditt recept anger något annat. Använd hellre för kall degvätska än för varm. Om den är kall dröjer det längre tid innan degen börjar jäsa men om vätskan är för varm (från 45 grader) kan den istället döda jästen. Mjöl Var noga med att antingen väga mjölet eller se till att det är luftigt när du mäter upp det. För mycket mjöl ger ett torrt och trist bröd. För att få mjölet luftigt kan du antingen hälla upp det i en bunke eller sikta det genom en sil innan du mäter upp. Salt Bröd utan salt smakar inte så mycket så kom ihåg att tillsätta saltet. Se dock till att göra det i slutet av knådningen. Om saltet kommer i direktkontakt med jästen hämmas jäsningen såväl som bildandet av glutentrådar. Knådning Låt din Ankarsrum göra grovjobbet. För att få en lättarbetad och elastisk deg som jäser måste den bearbetas genom knådning. När degen knådas tänjs glutentrådarna ut och bildar ett starkt nätverk som tål att du drar ut och stretchar degen utan att den spricker. Gör gärna glutentestet för att försäkra dig om att degen är redo att bakas ut. Jäsning Se till att låta degen jäsa tillräckligt länge men inte för länge så att det blir överjäst. För att kontrollera att degen är färdigjäst kan du trycka lätt på den, om fördjupningen går snabbt tillbaka så är degen redo att bakas ut. Brödform Om du bakar bröd i form kan du täcka den med ett bakplåtspapper så slipper du riskera att brödet fastnar i formen. För att få pappret att passa bättre i formen kan du fukta det, krama ur vattnet och anpassa efter formen. Snitta Om du vill ha kontroll på hur och var brödet ska spricka undergräddning kan du snitta det med en vass kniv. Ett osnittat bröd riskerar att spricka och välla ut på ”fel” ställe. Gräddning Sätt på ugnen på hög temperatur i god tid innan det är dags att grädda brödet. Sänk värmen till den temperatur receptet anger när du sätter in brödet. Undvik att öppna ugnen under gräddningen Som nybörjare är det är enklare att fullända gräddningen av småbröd snarare än hela limpor. Mindre bröd kräver kortare gräddningstid och det är lätt att utgå från färgen för att se när de är färdiggräddade. När är brödet klart? Om du lyfter på brödet och knackar på undersidan ska det låta ihåligt när det är färdiggräddat. Du kan även använda en stektermometer för att mäta brödets innertemperatur. Ett färdiggräddat bröd mäter ca 96-98°C. Vila Låt brödet vila när du tagit ut det ur ugnen, det fortsätter att bakas ända tills det svalnat. Avvakta därför med att skära upp brödet tills det svalnat. Ett grövre bröd blir bäst av att få vila till dagen efter innan det skärs upp.

Gräddning av bröd

Gräddning kallas även avbakning på bagarspråk. Bröd ska alltså bakas, få en brunbränd yta och fast konsistens, vilket uppnås i het och torr värme. Vad händer? När mjöl och vätska blandas bildas glutentrådar som i sin tur bildar ett nätverk. Under jäsningen bildar koldioxid gasbubblor som kapslas in av nätverket. Gasbubblorna är det som gör att en deg expanderar och mognar. När brödet gräddas fortsätter det att växa, jästen dör vid ca 50°C värme medan gasbubblorna som bildats fortsätter att expandera. Vid 60-80°C stelnar glutenet och fukt avges. Stärkelsen i mjölet absorberar fukten och förklistras vilket innebär att det binder vätska, sväller och håller samman brödet. Brödets yta blir ljusbrun vid ca 100°C när vattenånga avges och vid 140-150°C karamelliseras sockret och ytan blir mörkbrun. Ugnsbakning: Alla ugnar är olika och det går sällan att lita helt till ugnens temperaturvisning. För att säkerställa din ugns temperatur kan du sätta in en ugnstermometer och på så vis ha kontroll över hur varm eller kall ugnen faktiskt är. När du ska grädda ett bröd bör du sätta på ugnen i god tid innan så att hela ugnen och väggarna hinner bli genomvarma. Sätt ugnen på en högre temperatur än vad receptet anger och när du ställer in brödet sänker du värmen till receptets gradantal. Undvik att öppna ugnsluckan under gräddningen, temperaturen sjunker vid öppning och det kan ta tid innan rätt temperatur uppnåtts igen. Om du öppnar ugnen bör du lägga till gräddningstid. Vanlig ugn: I de flesta ugnar sitter ett värmeelement i ugnens tak och ett i ugnens botten, dessa kan normalt regleras separat. Inställningen ”över-/undervärme” som symboliseras av två lodrätta streck är standard och det som avses om inget annat anges i receptet. Att välja enbart övervärme gör ovansidan mer bränd medan undervärme gör undersidan mer bränd. Varmluftsugn: I en varmluftsugn cirkulerar värmen från elementen med hjälp av fläktar. Det ger jämnare värme och temperaturen kan därför vara lägre än i vanlig ugn. När du gräddar med varmluft kan du ha flera plåtar i ugnen samtidigt eftersom värmen är i stort sett densamma i hela ugnen. Temperaturskillnader: Om du har ett recept där det enbart anges temperatur för antingen vanlig ugn eller varmluftsugn är tumregeln att temperaturen för varmluft ska vara kring 20°C lägre än den för över-/undervärme. Det gäller för temperaturer över 100°C, lägre än det så är skillnaden mellan de två ugnsfunktionerna mindre. Gräddningstiden är densamma. Vedeldad stenugn: I en vedeldad stenugn stiger temperaturen normalt långt över 300°C vilket ger en kort gräddningstid och brödet får en knaprig och spröd yta. Gräddning i stenugn regleras av eldens eller kolets placering i ugnen och värmen cirkulerar i den välvda ugnen vilket ger ett jämnt resultat. Bakstål: Med ett bakstål kan du efterlikna effekten av en vedeldad ugn i din vanliga ugn. Ångvärme: Att grädda med ånga hjälper en del bröd att expandera utan att spricka och det ger en krispig yta. Om din ugn saknar ångfunktion kan du efterlikna det genom att ställa in en ugnsform eller plåt med lite vatten eller några isbitar längst ner i ugnen. Du kan även spraya brödet med vatten i slutet av gräddningstiden. Grädda i stekpanna: Bröd som tunnbröd kan gräddas i en torr stekpanna medan exempelvis jäsdeg fungerar bättre att gräddas i en gryta med lock som därmed efterliknar ugnsvärme. Snitta och nagga bröd: Att snitta eller nagga bröd gör det att kan bli högre, expandera obehindrat och görs även för att ha kontroll över vart brödet ska spricka. Ett osnittat bröd riskerar att spricka och välla ut på ”fel” ställe. Färdiggräddat: Gräddningstiden varierar mellan olika bröd men om du vill vara säker på att ditt bröd är genomgräddat kan du mäta innertemperaturen med en termometer. Ett färdigt bröd mäter 96-98°C. Du kan även testa att vända på brödet, knacka på undersidan och om det låter ihåligt så är det klart. Efter gräddning: När bröden tagits ut ur ugnen behöver de vila medan de svalnar. Lyft över bröden till ett bakgaller och låt dem ligga tills de svalnat, gärna under bakduk. Om du har bakat bröd i form så bör du låta det ligga kvar i formen i 10 minuter innan du lyfter ur det och lägger det på galler och täcker med bakduk. Ett grövre bröd gör sig bäst om det får vila ett dygn innan det skärs upp medan ett vitt bröd kan skäras upp så snart det svalnat.

Gräddning kallas även avbakning på bagarspråk. Bröd ska alltså bakas, få en brunbränd yta och fast konsistens, vilket uppnås i het och torr värme. Vad händer? När mjöl och vätska blandas bildas glutentrådar som i sin tur bildar ett nätverk. Under jäsningen bildar koldioxid gasbubblor som kapslas in av nätverket. Gasbubblorna är det som gör att en deg expanderar och mognar. När brödet gräddas fortsätter det att växa, jästen dör vid ca 50°C värme medan gasbubblorna som bildats fortsätter att expandera. Vid 60-80°C stelnar glutenet och fukt avges. Stärkelsen i mjölet absorberar fukten och förklistras vilket innebär att det binder vätska, sväller och håller samman brödet. Brödets yta blir ljusbrun vid ca 100°C när vattenånga avges och vid 140-150°C karamelliseras sockret och ytan blir mörkbrun. Ugnsbakning: Alla ugnar är olika och det går sällan att lita helt till ugnens temperaturvisning. För att säkerställa din ugns temperatur kan du sätta in en ugnstermometer och på så vis ha kontroll över hur varm eller kall ugnen faktiskt är. När du ska grädda ett bröd bör du sätta på ugnen i god tid innan så att hela ugnen och väggarna hinner bli genomvarma. Sätt ugnen på en högre temperatur än vad receptet anger och när du ställer in brödet sänker du värmen till receptets gradantal. Undvik att öppna ugnsluckan under gräddningen, temperaturen sjunker vid öppning och det kan ta tid innan rätt temperatur uppnåtts igen. Om du öppnar ugnen bör du lägga till gräddningstid. Vanlig ugn: I de flesta ugnar sitter ett värmeelement i ugnens tak och ett i ugnens botten, dessa kan normalt regleras separat. Inställningen ”över-/undervärme” som symboliseras av två lodrätta streck är standard och det som avses om inget annat anges i receptet. Att välja enbart övervärme gör ovansidan mer bränd medan undervärme gör undersidan mer bränd. Varmluftsugn: I en varmluftsugn cirkulerar värmen från elementen med hjälp av fläktar. Det ger jämnare värme och temperaturen kan därför vara lägre än i vanlig ugn. När du gräddar med varmluft kan du ha flera plåtar i ugnen samtidigt eftersom värmen är i stort sett densamma i hela ugnen. Temperaturskillnader: Om du har ett recept där det enbart anges temperatur för antingen vanlig ugn eller varmluftsugn är tumregeln att temperaturen för varmluft ska vara kring 20°C lägre än den för över-/undervärme. Det gäller för temperaturer över 100°C, lägre än det så är skillnaden mellan de två ugnsfunktionerna mindre. Gräddningstiden är densamma. Vedeldad stenugn: I en vedeldad stenugn stiger temperaturen normalt långt över 300°C vilket ger en kort gräddningstid och brödet får en knaprig och spröd yta. Gräddning i stenugn regleras av eldens eller kolets placering i ugnen och värmen cirkulerar i den välvda ugnen vilket ger ett jämnt resultat. Bakstål: Med ett bakstål kan du efterlikna effekten av en vedeldad ugn i din vanliga ugn. Ångvärme: Att grädda med ånga hjälper en del bröd att expandera utan att spricka och det ger en krispig yta. Om din ugn saknar ångfunktion kan du efterlikna det genom att ställa in en ugnsform eller plåt med lite vatten eller några isbitar längst ner i ugnen. Du kan även spraya brödet med vatten i slutet av gräddningstiden. Grädda i stekpanna: Bröd som tunnbröd kan gräddas i en torr stekpanna medan exempelvis jäsdeg fungerar bättre att gräddas i en gryta med lock som därmed efterliknar ugnsvärme. Snitta och nagga bröd: Att snitta eller nagga bröd gör det att kan bli högre, expandera obehindrat och görs även för att ha kontroll över vart brödet ska spricka. Ett osnittat bröd riskerar att spricka och välla ut på ”fel” ställe. Färdiggräddat: Gräddningstiden varierar mellan olika bröd men om du vill vara säker på att ditt bröd är genomgräddat kan du mäta innertemperaturen med en termometer. Ett färdigt bröd mäter 96-98°C. Du kan även testa att vända på brödet, knacka på undersidan och om det låter ihåligt så är det klart. Efter gräddning: När bröden tagits ut ur ugnen behöver de vila medan de svalnar. Lyft över bröden till ett bakgaller och låt dem ligga tills de svalnat, gärna under bakduk. Om du har bakat bröd i form så bör du låta det ligga kvar i formen i 10 minuter innan du lyfter ur det och lägger det på galler och täcker med bakduk. Ett grövre bröd gör sig bäst om det får vila ett dygn innan det skärs upp medan ett vitt bröd kan skäras upp så snart det svalnat.

Nybörjarrecept nattjäst bröd

Nattjästa vetekakor på plåt

Ingredienser

1g färsk jäst
3 dl kall mjölk
50g smör
2 msk strösocker
1 1/2 tsk salt
1 ägg
Ca 8 1/2 dl vetemjöl

1: Montera assistenten med kittel, degkniv och degrulle.

2: Smält smöret i en kastrull, du behöver inte smälta allt utan ta av från värmen när det är
smörbitar kvar så smälter det efter utan att det bli för varmt, tillsätt mjölken. Blandningen ska vara
åt det lite kallare hållet men går bra med ljummet också.

3: Lägg den lilla mängden jäst i kitteln 1 gram är ungefär som en kikärta i storlek. Tillsätt lite av
smör och mjölkblandningen och lös upp jästen med tex fingrarna. Tillsätt sedan resterande
mängd av mjölkblandningen.

4: Starta assistenten med degrullen intill kanten på låg till medel hastighet, tillsätt socker, salt, ägg
och lite av mjölet.

5: Sänk hastigheten till låg på assistenten och tillsätt mer mjöl, lite i taget.

6: Hjälp eventuellt assistenten att blanda genom att dra armen in mot mitten några gånger.

7: Lås degrullen ca 2 cm från kittelkanten. Tillsätt lite mjöl i taget så du känner dig fram hela tiden
tills du får en fin deg. När degen är klar ska du kunna peta på degen med mjölade fingrar utan att
den kletar, tillsätt inte för mycket mjöl, ta hellre mer vid utbaket om det blir för lite.

8: Lägg upp degen på ett mjölat bakbord och platta ut eller kavla ut den så den blir ca 1 cm tjock.

Stansa ut runda kakor med en rund form som är ca 8-10 cm. Degen som blir över knådar du ihop
igen och kavlar ut för att sedan stansa ut fler kakor.

9: Lägg upp kakorna på en plåt med bakplåtspapper strö över lite mjöl och nagga kakorna med en
gaffel.

10: Täck plåten med plastfolie, försök så inte plasten ligger mot kakorna. Har du en plåt med lite
högre kanter så kan du använda det.

11: Låt vetekakorna jäsa på plåten i rumstemperatur över natten eller ca 9-10 timmar.

12: På morgonen: Sätt ugnen på 250 grader över och undervärme. När ugnen nått temperaturen
så sätt in plåten med vetekakorna mitt i ugnen. Grädda ca 8-9 minuter tills vetekakorna fått fin färg.
Tiden kan variera beroende på ugn och storlek på bröden så håll koll på de mot slutet.

13: Låt svalna något och njut av nybakat.

Nattjästa vetekakor på plåt

Ingredienser

1g färsk jäst
3 dl kall mjölk
50g smör
2 msk strösocker
1 1/2 tsk salt
1 ägg
Ca 8 1/2 dl vetemjöl

1: Montera assistenten med kittel, degkniv och degrulle.

2: Smält smöret i en kastrull, du behöver inte smälta allt utan ta av från värmen när det är
smörbitar kvar så smälter det efter utan att det bli för varmt, tillsätt mjölken. Blandningen ska vara
åt det lite kallare hållet men går bra med ljummet också.

3: Lägg den lilla mängden jäst i kitteln 1 gram är ungefär som en kikärta i storlek. Tillsätt lite av
smör och mjölkblandningen och lös upp jästen med tex fingrarna. Tillsätt sedan resterande
mängd av mjölkblandningen.

4: Starta assistenten med degrullen intill kanten på låg till medel hastighet, tillsätt socker, salt, ägg
och lite av mjölet.

5: Sänk hastigheten till låg på assistenten och tillsätt mer mjöl, lite i taget.

6: Hjälp eventuellt assistenten att blanda genom att dra armen in mot mitten några gånger.

7: Lås degrullen ca 2 cm från kittelkanten. Tillsätt lite mjöl i taget så du känner dig fram hela tiden
tills du får en fin deg. När degen är klar ska du kunna peta på degen med mjölade fingrar utan att
den kletar, tillsätt inte för mycket mjöl, ta hellre mer vid utbaket om det blir för lite.

8: Lägg upp degen på ett mjölat bakbord och platta ut eller kavla ut den så den blir ca 1 cm tjock.

Stansa ut runda kakor med en rund form som är ca 8-10 cm. Degen som blir över knådar du ihop
igen och kavlar ut för att sedan stansa ut fler kakor.

9: Lägg upp kakorna på en plåt med bakplåtspapper strö över lite mjöl och nagga kakorna med en
gaffel.

10: Täck plåten med plastfolie, försök så inte plasten ligger mot kakorna. Har du en plåt med lite
högre kanter så kan du använda det.

11: Låt vetekakorna jäsa på plåten i rumstemperatur över natten eller ca 9-10 timmar.

12: På morgonen: Sätt ugnen på 250 grader över och undervärme. När ugnen nått temperaturen
så sätt in plåten med vetekakorna mitt i ugnen. Grädda ca 8-9 minuter tills vetekakorna fått fin färg.
Tiden kan variera beroende på ugn och storlek på bröden så håll koll på de mot slutet.

13: Låt svalna något och njut av nybakat.

Gör din egen pasta med Ankarsrum

Måttomvandlare

Knåda den perfekta degen!

KNÅDA DEG

Knåda den perfekta degen med Ankarsrum

Med Ankarsrums hushållsassistent behövs inga proffskunskaper – på tio minuter har du en perfekt luftig och saftig deg att baka bröd med.

Baka bröd – enkla brödrecept med Ankarsrum

Snabb guide – Dubbelvispar

Med ballongvisparna får du alltid till det perfekta fluffet på allt från grädde till maränger och med mördegsvisparna bakar du både de godaste småkakorna och den frasigaste pajdegen du kan tänka dig. Nu är det bara det roliga kvar: att baka – och äta!

Ballongvispar - Vispa smet och maräng

• Vispskålen och ballongvisparna motsvarar funktionen av en elvisp.
• Vispskålen med ballongvisparna passar perfekt när du ska göra lösare och fluffiga smetar eller maräng.
• Perfekt när du tex. ska göra sockerkaka, tårtbotten, maräng, pannkaksmet mm.
• Perfekt när man ska tillsätta ingredienser under vispning.
• Börja på låg hastighet och öka successivt. Om du har mycket smet, använd jäslocket för att undvika att det skvätter.
• Om man inte tycker allt blandats bra, skruva upp till högsta hastighet och skruva sedan ner igen till önskat varvtal.
• Vispskålen klarar värme och kan vispa alla typer av maräng.

Mördegsvispar - Baka kakor och blanda ihop frosting/topping

• Vispskålen ihop med mördegsvisparna passar perfekt när du ska baka mördegskakor, göra pajdeg eller blanda ihop topping med rumsvarmt smör eller färskost.
• Om du ska göra en riktigt stor sats mördeg kan du också använda kitteln ihop med degkniv och degrullen.
• Det är även bra att byta till mördegsvisparna när något ska vändas ner försiktigt i en fluffig smet.
• Viktigt att alltid använda rumsvarmt smör! Om ett recept kräver kylskåpskallt smör rekommenderar vi att använda elvisp med krokar istället.
• Om du inte tycker att allt blandas bra. Skruva upp och vispa på högsta hastighet för att sedan skruva ner igen.

Med ballongvisparna får du alltid till det perfekta fluffet på allt från grädde till maränger och med mördegsvisparna bakar du både de godaste småkakorna och den frasigaste pajdegen du kan tänka dig. Nu är det bara det roliga kvar: att baka – och äta!

Ballongvispar - Vispa smet och maräng

• Vispskålen och ballongvisparna motsvarar funktionen av en elvisp.
• Vispskålen med ballongvisparna passar perfekt när du ska göra lösare och fluffiga smetar eller maräng.
• Perfekt när du tex. ska göra sockerkaka, tårtbotten, maräng, pannkaksmet mm.
• Perfekt när man ska tillsätta ingredienser under vispning.
• Börja på låg hastighet och öka successivt. Om du har mycket smet, använd jäslocket för att undvika att det skvätter.
• Om man inte tycker allt blandats bra, skruva upp till högsta hastighet och skruva sedan ner igen till önskat varvtal.
• Vispskålen klarar värme och kan vispa alla typer av maräng.

Mördegsvispar - Baka kakor och blanda ihop frosting/topping

• Vispskålen ihop med mördegsvisparna passar perfekt när du ska baka mördegskakor, göra pajdeg eller blanda ihop topping med rumsvarmt smör eller färskost.
• Om du ska göra en riktigt stor sats mördeg kan du också använda kitteln ihop med degkniv och degrullen.
• Det är även bra att byta till mördegsvisparna när något ska vändas ner försiktigt i en fluffig smet.
• Viktigt att alltid använda rumsvarmt smör! Om ett recept kräver kylskåpskallt smör rekommenderar vi att använda elvisp med krokar istället.
• Om du inte tycker att allt blandas bra. Skruva upp och vispa på högsta hastighet för att sedan skruva ner igen.

Baka 5 kilo deg

Det är svårt att slå Ankarsrum Assistent Original när det gäller kapacitet och volymen du kan baka med assistenten. Med köksassistenten kan du baka upp till 5 kilo deg med 1,5-2 liter degvätska på en och samma gång tack vare skålen som har 7 liter i volym och motorns styrka. På 5 kilo deg kan du exempelvis baka upp till 12 baguetter eller 8 stora limpor på samma gång. När du gör detta rekommenderar vi att du använder degkroken för att få bäst resultat. Nedan finner du en instruktionsfilm som visar hur du använder assistenten steg för steg när du bakar 5 kilo deg.  

Det är svårt att slå Ankarsrum Assistent Original när det gäller kapacitet och volymen du kan baka med assistenten. Med köksassistenten kan du baka upp till 5 kilo deg med 1,5-2 liter degvätska på en och samma gång tack vare skålen som har 7 liter i volym och motorns styrka. På 5 kilo deg kan du exempelvis baka upp till 12 baguetter eller 8 stora limpor på samma gång. När du gör detta rekommenderar vi att du använder degkroken för att få bäst resultat. Nedan finner du en instruktionsfilm som visar hur du använder assistenten steg för steg när du bakar 5 kilo deg.